En ny norsk-svensk studie där elva arbetsplatser testat fyradagarsvecka målas upp som argument för generell arbetstidsförkortning. Men bakom rubrikerna döljer sig en verklighet som ser helt annorlunda ut för Sveriges småföretagare.
Studien – lovande, men inte representativ
I studien fick omkring 300 anställda på elva arbetsplatser – bland annat en operationsavdelning, kommunala förvaltningar och en revisionsbyrå – jobba 80 procent av tiden med full lön under ett halvår. Deltagarna rapporterade mindre trötthet och högre livstillfredsställelse.
Men resultatet byggde på att arbetsplatserna först effektiviserade rutiner, möten och scheman – något som kräver tid och resurser, ofta med en HR-avdelning att luta sig mot. Driftstekniker sparade till exempel 500 mil körtid genom smartare schemaläggning. Fint för en organisation med flera fordon att optimera. Betydligt svårare för en enskild firma med tre anställda och redan slimmad verksamhet.
Notan hamnar hos de minsta
Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund har varnat för att en generell arbetstidsförkortning skulle göra Sverige fattigare och göra det dyrare att anställa. Förkortad arbetstid utan lönesänkning blir i praktiken en dold löneökning – för mindre utfört arbete.
Det är den ekvationen som skiljer en stor koncern från ett litet företag. Ett stort bolag kan omfördela uppgifter eller investera i automatisering. Ett litet företag har sällan den marginalen. Tanken att jobba fyra dagar men fakturera för fem en ren fantasivärld för den enskilda företagaren.
Forskningen ger inget facit
Forskaren Göran Kecklund har påpekat att mindre privata företag ofta har lättare att effektivisera än stora organisationer – men understryker samtidigt att en kortare arbetsvecka alltid måste finansieras på något sätt, och att förhoppningar om sänkta sjukskrivningstal saknar stöd i forskningen.
Storföretagens varningar gäller ännu mer de små
När Volvo Cars nyligen räknade på effekten av en generell arbetstidsförkortning landade notan på omkring en miljard kronor om året, motsvarande 1 700 tjänster – för ett av landets största bolag, med global produktion att fördela belastningen över. Ett litet tillverkningsföretag har varken den kapitalstyrkan eller möjligheten att slå ut kostnaden på flera marknader.
Slutsats
Fyradagarsveckan må fungera för en revisionsbyrå eller en välresurserad förvaltning som har råd att lägga ett halvår på omorganisation. Men för de småföretag som utgör ryggraden i svenskt näringsliv riskerar en generell, lagstadgad arbetstidsförkortning att bli ett hot mot den egna verksamhetens överlevnad – snarare än en väg till bättre mående.