När Sverige år 2001 ändrade en liten del av lagen om anställningsskydd (LAS), ökade benägenheten bland vissa anställda att starta eget företag. Reformen tillät små företag med högst tio anställda att undanta två personer från turordningsreglerna vid uppsägningar. Syftet var inte att främja entreprenörskap, men forskare vid Stockholms universitet visar att detta ändå blev en tydlig effekt.
Qinglin Ouyang har i sin doktorsavhandling visat att sannolikheten att bli företagare ökade med cirka 33 procent bland de som påverkades av reformen, jämfört med övriga. Den ökade risken att förlora jobbet fick vissa att omvärdera sin plats på arbetsmarknaden och förverkliga affärsidéer de redan funderat på.
Forskningen visar också att de som startade företag under denna osäkra period presterade lika bra som andra företagare. Deras företag var lika produktiva, växte i samma takt och överlevde lika länge. Detta utmanar bilden av att de som drivs till entreprenörskap av externa faktorer skulle vara mindre förberedda eller framgångsrika.
Enligt Ouyang sände reformen en viktig signal: anställningstryggheten är inte självklar. Den känslan av otrygghet kan i sig påverka karriärval, även utan omfattande förändringar i uppsägningar. Studien ger också politiska och praktiska insikter: små förändringar i arbetsmarknadslagstiftning kan ha större påverkan på entreprenörskap än tidigare antagits.
Slutsatsen är att ökad upplevd osäkerhet inte bara kan bli ett hot – utan även ett tillfälle att ta steget till eget företagande.