Lönetransparensdirektivet, som EU antog i maj 2023 och som ska implementeras i svensk lag senast i juni 2026, syftar till att minska löneskillnader mellan män och kvinnor genom ökad insyn i löner. Detta direktiv ställer nya krav på arbetsgivare att ge anställda möjlighet att jämföra sina löner med kollegor i liknande roller och rapportera oskäliga löneskillnader.
En betydande kritik mot förslaget kommer från Regelrådet, som i sitt remissvar pekar på att konsekvensanalysen inte har varit tillräckligt grundlig. Regelrådet anser att utredningen inte har tagit tillräcklig hänsyn till företagens kostnader och påverkan, särskilt för små och medelstora företag. Regelverket anses vara särskilt tungt för dessa företag, som ofta saknar resurser för att hantera den ökade administrativa bördan. Dessutom finns farhågor om att förslaget kan snedvrida konkurrensen eftersom de svenska reglerna delvis överstiger EU-kraven.
Utöver detta har arbetsgivarorganisationer uttryckt oro för att direktivet kan leda till ökade tvister mellan arbetsgivare och anställda, vilket kan bli både tidskrävande och kostsamt. Det anses också riskera att fokusera mer på datainsamling och lönekartläggningar än på den individuella utvecklingen och prestationerna på arbetsplatsen.
Sammanfattningsvis väcker lönetransparensdirektivet både hopp om större jämställdhet och oro för ökad regelbörda, särskilt för småföretag, vilket har lett till omfattande kritik från näringslivet.