Elpriser dominerar svenskars samtal oavsett om det är kring fikabordet på jobbet, på middagen med vänner eller grannarna på var sida om staketet i en paus hängande över var sin snöskyffel. Smått galna elpriser drabbar svenskar olika. Många har fortfarande avtalade priser sedan före krisen och är ännu relativt obekymrade, andra har löpande pris och sitter med frossa i dubbel bemärkelse när termometern visar minusgrader. Halva landet har fått besked om återbäring i februari på grund av förra årets höga elkostnader, andra halvan blir utan. Företag har fått löfte om stöd men inte när eller hur mycket? Ett elpriskaos som ännu saknar lösning råder och när fler och fler med bundna prisavtal löper ut blir krisen bara större och större. Medier rapporterar om villaägare som har 10 grader varmt i husen för att de inte kan betala ockerpriserna på elräkningen.
Regeringen rekordhöjer energiskatten! Sämre tajming kan det knappast bli.
Energiskatten är sedan 20 år tillbaka en betydande del av elkostnaden och en grov förenkling har varit att den består av ungefär en tredjedel av elkostnaden. De andra delarna är överföringskostnaden och det numera häftigt debatterade elpriset. Med elpriser på upp emot 10 kronor per kilowattimme så kan en höjning av skatten på 4 öre verka försumbar. Men faktum är att det är den tredje största höjningen på 45 år.
Liknande höjningar har endast skett vid två andra tillfällen. 1998, 4,9 öre och 2018, 4,5 öre. Året innan krisen, mellan 2021 och 2022 höjdes skatten med blott 0,5 öre.
Löftesbrytare
Samtliga partier som nu har makten i regeringen och SD som samarbetar med dem, lovade vitt och brett att sänka kostnaderna för både hushåll och företag. Samtliga är hittills löftesbrytare. Här är deras löften innan valet:
4 juli – Moderaterna lovade att inte höja några skatter under hela mandatperioden.
4 augusti – Liberalerna vill sänka elmomsen från 25 till 6 procent och samtidigt sänka energiskatten på el.
15 augusti – Kristdemokraterna lovade att sänka momsen till 0 procent under de värsta månaderna, (de kanske inte har kommit ännu?…)
15 augusti – KD vill införa en stötdämpare på energiskatten för att motverka hög prissättning.
17 augusti – Sverigedemokraterna lovar att slopa elskatten OCH momsen på elenergi från november till februari för både företag och privatpersoner.
6 september – KD lovar att elkunder skall få skjuta upp elräkningen tills högkostnadsskyddet betalats ut.
9 september – M lovade ett tillfälligt högkostnadsskydd för elräkningar under vintermånaderna, där staten kompenserar för delar av elräkningen. Skyddet skulle kompensera hushåll och företag retroaktivt från augusti.
9 september – M vill införa krav på minskad elförbrukning i offentlig verksamhet. (Undrar om riksdagshuset är inkluderat?)
Dessa partier sitter nu vid makten och kan välja att infria sina löften eller ställa sig upp och säga att deras löften gentemot folket och företagen tyvärr kommer brytas.
I november togs beslut om höjning av energiskatten med 8,8 % från 45 öre till 49 öre per kWh. Det innebär att en villa med 20 000 kWh betalar 9800 kr i skatt per år, ett företag med en förbrukning om 50 000 kWh betalar 24 500 kr. Beslutet strider mot samtliga de fyra styrande partiers löften och kan därmed inte förklaras med någon oenighet och bortförklaringar som att man har varit ”tvungna att kompromissa med sin politik”.
Företagarförbundet uppmanar näringsminister Ebba Busch att bjuda upp sina samarbetspartier till Tidö slott för att fundera i ett par nätter om man skall vara hederlig och genomföra sina löften eller om hon kan stå ut med att bryta mot det åttonde budet – ”du skall icke ljuga”
Mathias Rebane, Näringspolitisk talesperson, Företagarförbundet
0706-72 18 21, mathias.rebane@ff.se