Öppet brev till finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Under en presskonferens från Regeringskansliet den 23 jan fick finansminister Elisabeth Svantesson frågan varför regeringen inte genomför skattesänkningar på moms och energiskatt som många av samarbetspartierna lovade genomföra om de fick makten efter valet. Finansministern svarar att de valt en annan väg genom att använda kapacitetsavgifterna från svenska kraftnät för att stötta hushåll och företag i stället för att som de lovade före valet, sänka elskatten och momsen på el.
40 miljarder i extra momsintäkter?
Finansministern säger vidare att momsintäkterna inte är så stora till följd av de höga elpriserna som det påstås eftersom konsumtionen till följd av elpriserna minskat i samhället och att de sänker momsintäkterna från annat håll. Det är inte fullt ut ett nollsummespel men långt ifrån de 40 miljarder som ”seglar runt” och som Företagarförbundet räknat fram. Om det ej stämmer så vill vi be finansministern att ge svenska folket ett rakt svar på hur mycket extra momsintäkter utöver de budgeterade som kommit in från elpriserna under 2022.
Oavsett hur stora de är så hade rimligen konsumtionen ökat och de övriga minskade momsintäkterna ökat om momsen från elpriserna återbördats hushåll och företag. Staten hade haft mindre momsintäkter än nu, men som budgeterat. Den stora skillnaden hade varit att svenskarna hade haft pengar i de svåra månaderna under vintern. Och klarat hantera den tuffa inflationen som slår hårt på kostnadsökningar och resulterar i allt mindre löneutrymme.
Moms och kapacitetsavgifter skall inte blandas ihop
Finansministern säger att regeringen valde att använda kapacitetsavgifter i stället för att sänka momsen på el. Det är ej syftet. . Kapacitetsavgifter skall enligt svenska kraftnäts direktiv hanteras som en skuld till marknadens aktörer. Så här skriver svenska kraftnät själva:
”Kapacitetsavgifterna används inte till att öka svenska kraftnäts vinst. I stället kan de betecknas som en skuld till elmarknadens aktörer, det vill säga alla producenter och konsumenter.”
Det innebär ju att dessa avgifter skulle återbetalas under alla omständigheter och att löften om sänkt moms och /eller slopad energiskatt står kvar som ouppfyllda vallöften tills vidare.
Vi påminner om löftena före valet
4 augusti – Liberalerna vill sänka momsen på el från 25 till 6 procent och samtidigt sänka energiskatten på el.
15 augusti – Kristdemokraterna lovade att sänka momsen till 0 procent under de värsta månaderna
15 augusti – KD vill införa en stötdämpare på energiskatten för att motverka hög prissättning.
17 augusti – Sverigedemokraterna lovar att slopa elskatten OCH momsen på elenergi från november till februari för både företag och privatpersoner.
6 september – KD lovar att elkunder skall få skjuta upp elräkningen tills högkostnadsskyddet betalats ut.
9 september – M lovade ett tillfälligt högkostnadsskydd för elräkningar under vintermånaderna, där staten kompenserar för delar av elräkningen. Skyddet skulle kompensera hushåll och företag retroaktivt från augusti.
Med detta facit är det enkelt att prioritera om och göra rätt så att företag och hushåll kan planera och ta beslut på rätt grunder för framtiden i stället för att agera tiggare i efterhand.
Momssänkning ej uteslutet
Men finansministern säger också i presskonferensen att hon ej utesluter momssänkningar på el eller slopad energiskatt. Det är bra, vilket i ljuset från ovanstående bör flytta upp frågan om samarbetspartiernas vallöften högst upp på regeringens agenda. Vilket vore det rätta mot väljarna – hushållen och företagen. Sannolikt har finansministern inte för avsikt att återbetala de extra momsmiljarderna som inkommit under 2022 så det minsta som då förväntas göras under 2023 är att snarast sänka momsen och slopa skatten på el tills en rimlig prismodell kan vara på plats. En prismodell som inte dränerar svenska företags och hushålls plånböcker till förmån för elproducenters och statens kassakistor som håller på att fyllas till brädden.
Uppmaning!
Företagarförbundet uppmanar näringsminister Elisabeth Svantesson att sänka momsen tillfälligt och ta bort energiskatten på el tills en ny elprismodell införts. Tio andra länder i EU har redan sänkt energiskatterna eller sänkt momsen till miniminivå. Vi utgår från att Finansministern önskar att svenskarna skall ha likvärdiga och konkurrenskraftiga förutsättningar som övriga Europa.
Mathias Rebane, Näringspolitisk talesperson, Företagarförbundet
070-144 83 46, mathias.rebane@ff.se