Reformagenda - 12 förslag för att skapa jobb efter krisen

Arbetslinjen myntades för drygt hundra år sedan efter första världskriget, Alliansen dammade av uttrycket för snart två decenniers sedan och det fick nytt politiskt värde. Trots att de numera är lönsammare att arbeta jämfört med bidragsberoende hotas nu jobben av den pandemi som startade i mars. Ekonomin sätts under stor press och många medborgare riskerar att hamna i arbetslöshet och utanförskap. Med detta kommer stor problematik för landet på många plan. Efterhand har insikten kommit om att det är entreprenörskap, innovation och individuella initiativ som skall vända utvecklingen. Det är i entreprenörsföretagen som jobben måste skapas för att välfärden skall kunna bevaras. Entreprenörslinjen måste få samma genomslagskraft som arbetslinjen hade 1920 och efter millenniet. Politiken måste snabbt ser över incitament för att starta och driva företag, incitament för jobbskapande, att hinder för entreprenörskap undanröjs och att trösklar för entreprenörsföretag filas ned för att entreprenörslinjen skall fungera och jobben utvecklas igen. Individer, deras drivkraft och engagemang avgör framgången. En framgång som kollektivt blir Sveriges framgång vad det gäller arbetstillfällen, skatteintäkter och välfärd. 

Berättelsen om de små företagen

Entreprenörskap och utvecklande idéer förväntas bidra till den ekonomiska tillväxten. I samband med krisen förväntas företagen utveckla jobb och motverka den stigande arbetslösheten. Små och medelstora företag skapar 4 av 5 nya jobb i Sverige. Ändå vände sig regeringen mot de drygt tusen storföretagen och den traditionella industrin med de flesta och mest meningsfulla stödinsatserna i samband med att Coronakrisen bröt ut. Krisåtgärderna uteblev länge för de närmare 1 miljon mindre företagen. Ett försök till omsättningsstöd sattes i sjön som politiken trodde skulle nå småföretagen och efter sex månader kom det löften om stöd till de allra minsta företagen. Före sommaren började Finansminister Magdalena Andersson signalera att nu fanns det inte mer pengar i ladorna för stöd, utan nu måste resten användas för att starta om Sverige efter krisen. Företagarförbundet anser att det är ”dårskap” att vänta till Sverige stannar helt för att därefter ”starta om”. Enorma samhällsvärden skulle gå förlorade hundratusentals jobb, kanske över miljonen? Människors liv slås i spillror, familjer får lämna hus och hem om regeringen skall vänta tills allt stannat, innan man stimulerar för omstart. Företagarförbundet anser för Sveriges, företagens, jobbens, och medborgarnas skull att omstarten både kan och bör börja redan nu. Därför har Företagarförbundet tagit fram en reformagenda med 12 punkter som skall stimulera entreprenörskap, det enda sättet att få fart på jobbskapandet i Sverige och därmed skatteintäkter och välfärd. Grunderna för reformförslagen är det allt mer fragmenterade företagarlandskapet som existerar idag. Hela synen på företagande måste ses med nya och vakna ögon. Listan på reformer skulle kunna vara på 100 punkter och spänna över många politikområden, men att genomföra alla dessa skulle bli komplicerat och ta alltför mycket tid i anspråk av politiken. Därför föreslår vi endast 12 punkter, men är istället angelägna som slädhundar för att få gå igång med dessa förändringar.